En dyslektikers bekännelser

Nu har jag bytt bloggadress för den som är intresserad. Den nya är: www.matni92.wordpress.com
Mats

Här kommer ett nu mera ett allt för sällsynt blogginlägg! Det har varit lite mycket att stå i den senaste tiden. Som dom flesta säkert vet så har jag lämnat skolans värld som anställd och är numera studerande själv. Det är tänkt att jag ska bli arbetsterapeut när jag blir stor!

Det blev lite snabba ryck när jag fick veta att jag skulle börja utbildningen. Medans jag gick och väntade på besked om jag skulle ta mig in(var reserv) så hade jag fått ett vick på skolan. Men där hann jag bara vara två dagar.

Uppropet på AT utbildningen var onsdag och på eftermiddagen fick jag det glädjande beskedet att jag skulle infinna mig i Luleå på torsdag morgon! Så det var bara ringa till de inblandade  på  skolan jag jobbade på och ”säga upp mig”. Jag hann aldrig ens tänka om jag verkligen ville hoppa på studier igen. Men nu när jag har varit student i sju vekor vet jag att detta var en riktig guld chans! Om än det var lite vemodigt att lämna alla underbara arbetskollegor.

Om än jag har varit lite mer förvirrad än vanligt de senaste veckorna är det hur kul som helst att studera. Dels så läser jag på distans och sen att sätta sig in i pluggandet igen har helt klart varit en omställning. Men det har börjat sätta sig nu och det går riktigt bra om jag för säga det själv! Med läsningen är det inget problem förutom att det tar sån tid innan det jag läser sätter sig i knoppen!

Men nu ska ni ju inte tro att om än livet leker för mig just nu att jag inte ska ”gnälla” i inlägget.

Åter igen har a-kassan överträffat sig själv! Ni som följt mina status uppdateringar på fb vet ju att jag tjatat om denna fördröjning av handläggnings tiden som dom har haft. Inte nog med att jag fick vänta i ca 50 dagar innan jag fick besked om min ersättning så avslog dom den också! Det ringde en inte allt för trevlig kärring någon vecka innan beskedet damp ner i brevlådan och ställde några frågor. Och redan där misstänkte jag vart det barkade. Men jag stod väl på tur i hennes lista för avslag!

Så nu har jag överklagat så min ansökan ligger väl i någon pappershög och samlar damm i några veckor till innan dom behandlar den. Men en sak är då säkert att om överklagan går igenom ska jag båda ha en skriflig och muntligg ursäkt från den där klimakterie kärringen!

Nu när jag kommit ”igång” med bloggandet igen så ska jag försöka bli lite bättre att uppdatera. Till sist lämnar jag bara en länk där jag tycker ni ska gå in och läsa hur försäkringskassan jobbar. Läsvärt om än man blir förbannad:  http://folkvet.nu/2011/09/sanningen-om-forsakringskassan-kommentar-fran-en-anstalld/

Mossa mossa

 

Hej hopp! Här kommer ett nu mera sällsynt blogginlägg. Jag vet att det börjar bli längre och längre mellan mina inlägg. Men det har sina orsaker. Den tragik som vi uplevde i vintras kan jag säga är en av de största orsakerna till att det har blivit så långt mellan varje inlägg. Och sen att jag har ju gjort ett försök till att börja ett nytt liv (den positiva Mats)som  är en annan orsak. I detta inlägg kommer det nog gnällas en del så ni som är känsliga bör nog sluta läsa redan här!

 

Jag börjar med att berätta att jag nu(på måndag)börjar min 11:e vecka som arbetslös. Kan då vara att jag varit arbetslös men att jag inte sett skymten av några pengar från a-kassan tycker då jag är skamligt!! Skulle man vara någon dag sen med att betala in medlemsavgiften till dom så kan ni vara säker på att det kommer en påminnelse med påslag på förseningsavgift!

 

Jag har varit i kontakt med kontoret och påpekat att även jag har räkningar som ska betalas! Det enda svar jag har fått av denna service minded personal som jobbar på min a-kassa är att dom kommer att ta tag i mitt ärende i turordning.

 

Det är ju en j...a tur att vi (jag och Cilla)inte gjort några större utsvävningar i sommar. Då skulle nog kronofogden vara på ett dagligt besök hos oss! Synd för dem om så hade varit fallet! Kaffe hade vi inte haft råd att bjuda på:-). Men om man ska se det från den ljusa sidan så är ju pengarna kvar om än det hade varit lite roligt och kunnat unna sig något extra under sommaren!

 

Nu ska ni (om det nu finns någon)inte tycka synd om oss! För nog har vi haft en fin sommar ändå. Det är tur att jag har snälla svärföräldra som har låtit oss bosätta oss hos dom i sommarstugan på havsbadet under några veckor. Det är ett helt gudomligt ställ kan jag säga!!! Där kopplar man verkligen av. Även om man får jobba lite för uppehället så är det alltidt lika roligt att åka dit!!

 

I sommar har jag agerat stenläggare för första gången i mitt liv! Och jag kan tänka mig att svärfar har slitit sitt redan tunna hår bakom min rygg när jag inte sett!!! Men när jag väl var klar med stenläggningen så tror jag att han var ganska nöjd med slutresultatet om än det tog lite tid! Och jag tyckte det var ganska roligt att göra det så jag har redan börjat planera var jag ska göra mitt egna lilla sten landskap på våran egen gård!

 

Jag fick ju ett ultimatum från en sjuksköterska på vårdcentalen i början av sommaren. Jag var tvungen att pröva få ner mitt höga blodtryck under två månader annars så hotade hon med att jag skulle behöva knapra tabletter. Och jag kan med glädje berätta att det börjar se riktigt bra ut!! Jag tror(eller vet)att jag aldrig tidigare i mitt liv varit ute och gått så mycket som jag gjort hittills i sommar! De första gångrundorna var väl mer eller mindre en plåga! För det är ju så jävla tråkigt! Men efter ett par gånger så blev det som en sjuka, så nu när jag inte går min runda så börjar det pillra i kroppen! Så jag hoppas nu mitt slit gör så jag slipper knapra piller! Jag får väl se vad hon säger när jag ska på återbesök i slutet på augusti. Men jag kan säga att det tär lite grann på en att gå och oroa sig över trycket! Bla annat så hade jag lovat en speciell grej till en person som jag själv tror kommer att bli riktigt bra! Men med all oro över det ena och det andra har det inte blivit av i sommar. Hoppas bara att han inte hinner backa ur våra planer innan jag har fått rätsida på alla grejer!

 

Nu måste jag bara få spy lite galla också. Dessa jävla dyngspridare som går runt i samhället måste ju vara avundsjuka på allt och alla runt omkring dom. Varför annars går dom och sprider rykten om andra som inte är sanna? I mina ögon så är dessa inget mindre än skitstövlar!!! Många säger att man inte ska bry sig om dessa. Men det är lättare sagt än gjort! Och sedan när man får veta att någon inom sin egen bekantskapskrets springer runt och sprider rykten som inte är sanna så blir då jag väldigt besviken! Men om man nu ska se en ljuspunkt ett detta också så kan jag srtyka denna person ur min agenda!

 

Till slut så ska jag bara tillägga att jag inom dom närmaste dagarna kommer att få veta om jag kommer att vara sysselsatt under de närmaste 3 åren! Jag hoppas på ett positivt besked så jag slipper gå i ovisshet så fort det blir lov! Ganska spännande men samtidigt lite jobbigt att gå och vänta på besked! Ni som har facebook lär ju se den dag jag fått beskedet. Till ni andra: Ni får väl höra det ryktesvägen(som så mycket annnat)eller hålla tillgodo till nästa inlägg!

 

Mossa mossa

Så där ja! Då har vi varit gifta i tre år!!! Oj vad tiden går fort när man har roligt! Och det har vi verkligen haft! Tänk att det kan klicka mellan två personer som det gjorde mellan mig och Cilla! När vi väl fann varandra gick det undan kan jag säga och hipps vips så var vi gifta! Jag, den eviga ungkarlen(enligt många) gick till prästen och gifte mig först av mina syskon (även före svärmor och svärfar också)!!! Och om någon hade sagt till mig att jag skulle vara gift och att jag skulle köpa hus för 5-6 år sedan skulle jag ju bara ha skrattat åt den personen och sagt att denne måste vara sjuk!!!! Men se vad som hände! Både gift och hus ägare!!!!

Nu fanns det ju vissa belackare/olyckskorpar som inte gav vårat förhållande mer än ett år. Men klarar man inte av att ha ett förhållande själv så kan man väl ge fan i andras!!!

Under dessa tre år som vi varit gifta har det hunnit hända en hel del saker i våra liv. Både roliga och mindre roliga saker(mest roliga). Och jag kan på heder och samvete berätta för er att vi inte bråkat en enda gång med varandra under dessa år! Och det måste ju nästan var unikt!!! Tänk att när jag väl hittade någon som jag kände att jag ville dela mina livsöden med att det skulle bli en sådan fullträff!!!

Det enda Cilla inte riktigt gillar(tror jag) är väl kanske att jag är en sådan sportnörd och vill se det mesta sport som visas på tv. Men som den ängeln hon är så låter hon mig hållas! Visst kan hon lägga in nån gliring då och då. Men när Hammarby tröjan åker på och det närmar sig matchdax för Bajen så säger hon inte ett ljud!!! Hon vet att denna 90 minuters stund är heligare än amen i kyrkan! Hon förstod nog detta rätt tidigt i vårt förhållande. Först trodde hon väl att jag skämtade när jag berättade för henne hur det stod till. Men när jag satte på mig Bajen tröjan och hoppade på cykeln för att leta reda på en tv-apparat där en match visades så kanske hon förstod. Men när jag kom hem från en Stockholms resa i klädd både matchtröja och halsduk sjungades på heja ramsor från söderstadion visste hon att efter henne är det Bajen som ligger mig närmast om hjärtat (om det inte är matchdag, då är det jämt skägg)!!!!!

Det enda riktigt tråkiga som har hänt under denna tid som vi levt tillsammans är väl när vi fick missfall i vintras. Det var en riktigt tung tid för oss. Trots att det inte var så långt gånget så hade vi ju hunnit börja planera ett liv där vi skulle vara tre! Om än det tog en tid innan vi kunde smälta vad som egentligen hade hänt och återgå till ett ”normalt” liv så har det väl gått ganska bra. Men jag kan säga att det smärtar ibland när man ser någon vara ute och går med barnvagn eller när man hör att någon nära kompis fått smått! Men det går ju flera ”tåg”! Och ska man se allt från den ljusa sidan så verkare det som vår kärlek blir starkare för varje "motgång" som drabbar oss!

Men nu får ni ju inte tro att jag är avundsjuk och missunsam på dom som har småbarn, men det är ett litet tomrum som finns inuti mig efter det vi var med om och det tar lite tid att läka(om det någonsin gör det).


Som avslutning av dett blogginlägg vill jag bara visa (dig) Cilla hur tacksam jag är för att du kom in i mitt liv och tog hand om mig med några rader:

Jag var en spillra av mitt forna jag

Såg inget ljus, inte en strimma svag

En vingklippt fågel som inte ens drömde mer

Som av sorger trycktes allt längre ner

Men när jag mötte dig älskling

Så ändrades allting

Brutalt

Visst finns mirakel

Och för mig är det faktiskt du

I dina kyssar öppnar himlen sig för mig nu

Visst finns mirakel

I din kärlek så stark och sann

I dina kyssar och i att vi har funnit varann

Älskar dig!!!!!!!! Du är en ängel!! Min ängel!!!!!!

Nu är jag tillbaka på dom elektroniska vågorna för att göra ett försök att ta tag i bloggandet igen.

Som ni kanske vet gjorde jag ett tappert försök att starta ett nytt liv som den positiva Mats men nu har jag gått och bitit mig i läppen nog länge. Det är inte bra att gå och bära på alla agretioner! Men jag ska bespara er med allt jag gått och retat upp mig på dom senaste månaderna.

Men en sak jag känner att jag måste ta upp är alla dessa avundsjuka människor som ser ut att växa fram som ogräs! Nu kanske det är någon här ute som tycker jag biter mig själv där bak, men det må så vara. Men en sak kan jag då säga att jag aldrig missunnat någon något som vissa andra verkar göra!

Och sen om man vet att en person redan mår dåligt hur fan kan man med gott samvete göra allt som står i sin makt att trycka ner denna person ännu längre ner än vad denne redan är? Men det finns vissa som verka tycka att detta beteende är fullt naturligt! Hur dessa klarar av att sova gott om nätterna är för mig en gåta. Men dessa är förmodligen helt empatilösa.

Nu är det färdig gnällt för denna gång. Nu till något helt annat.

I fredags gjorde jag kanske min sista dag på jobbet som elevassistent. Jag har själv sökt skola och har väl stora förhoppningar att komma in. Men jag måste  säga att jobbet på skolan har varit det klart bästa och roligaste jobb jag haft!  Den ena dagen har aldrig varit den andra lik. Och sen alla (nästan) underbara arbetskamrater som gjort det en fröjd att gå på jobbet varje dag har ju inte gjort det sämre! Har då själv aldrig varit med om dess like!

Jag hade tänkt hålla ett litet tal under avslutnings lunchen och tacka för mig. Men jag ångrade mig i sista stund när jag kände att det var alldeles för vemodigt. Men om det är någon från skolan som läser det här så passar jag på att tacka er här och nu. Ni har varit helt fantastiska! Kommer aldrig att glömma denna tid!

Visst kan jobbet i sig vara tungt vissa stunder, men det roliga väger över när det varit lite jobbigare. Jag har aldrig under den tid jag varit på skolan kännt att det varit tungt att stiga upp på morgonen och jag som inte är någon morgon människa. Om det nu blir så jag lämnar skolans värld (som anställd) så kommer jag verkligen att sakna denna tid!

Men var sak har sin tid och nu väntar (förmodligen) ett nytt kapitel i mitt liv. Det enda som varit riktigt jobbigt med att jobba som assistent är att jag har haft så svårt att lämna jobbet på jobbet. Har det hänt något under dagen har jag haft så svårt att lämna det på skolan utan jag har tagit det med mig hem inombords. Och ställer jag kanske lite för höga krav på mig själv och när det sen inte blir som jag vill/hoppas så ser jag ofta det som ett eget misslyckande. Men jag tror och hoppas att både elever och personal är nöjda med det jag åstakommit under mina 2 1/2 år på skolan.

Det här senaste läsåret har varit lite jobbigar pysiskt än de tidigare jag varit på skolan. Men det har sina orsaker. Jag har ju varit med om en hel del under det senaste året som har påverkat mitt liv.

Förra sommaren fick jag vara med om en mycket tragisk händelse som nog påverkade mig mer än vad jag trodde den skulle göra. Nästan varje gång jag gått förbi stället det hände på (och det har jag gjort nästan varje dag) så har jag blivit påmind om vad som hände på ett eller annat sätt. Och jag kan säga att det är nog något jag tyvärr aldrig kommer att glömma. Och det andra som påverkat mig negativt under året var när vi (jag och Cilla) var med om en mindre rolig grej tidigare i vintern. I mitt senaste blogginlägg skrev jag ju om det. Vi fick missfall och detta påverkade oss båda otroligt mycke. Men livet måste ju gå vidare ändå på ett eller annat sätt.

Nu går jag bara och väntar tills den 14-15 juli i bästa fall och i sämsta till den 8 augusti. Det är då jag får veta om jag tar mig in på skolan och ett nytt kapitel i mitt liv kan ta en början.

Nu har jag skrivit klart för denna gång. Ska pröva att skaka liv i bloggen nu under sommaren när jag har fått lite lugn och fred runt omkring mig.

Mossa mossa

 

Börjar bli en liten ful ovana att det dröjer längre och längre mellan inläggen. Men den här gången är det orken som har trytit. Och kanske med det här jag lovade att visa en ny sida av mig själv och inte gnälla så mycket! Men nu ska jag göra ett försök att skriva ner några rader, men jag lovar inte att det kommer att gnällas lite i detta inlägg!

Det har väl inte undgått någon att det är slutspel i ishockey just nu och att  Luleå – Skellefteå möts i en rafflande semifinal! Och jag själv som är en inbiten Luleå supporter är ganska glad att just Luleå är i semi! Jag hade innan säsongen förväntat mig att Luleå skulle bli tvungen att kvala sig kvar i elitserien. Och att då få uppleva en semi (hur det än går)är inget annat än ren och glädje!!!!!

Men nu är det inte bara hockeyn som har varit i fokus. Tyvärr har det varit ganska stökigt på läktaren också(och då på Luleå sektionen). Tyvärr så finns det rötägg som alltid ska skämma ut sig(i alla klackar)! Det som startade det hela var att en journalist på VF hade snappat upp att Luleås sportchef skulle ha suttit på läktaren under den första matchen och skrikit rasistiska glåpord till en Skellefteå spelare och sen gått ut både i tv och tidningar med detta. Och det retade väl upp delar av supportrarna(om man nu kan kalla sig supporter då)som under kommande match attackerade journalisten med mynt och diverse föremål när han gick förbi klacken.

Nu sitter jag inte här och försvarar varken klacken eller sportchefen(om han nu har sagt det som påstås). Men det kanske var lite onödigt av honom att ta den vägen just efter det som han skrivit om. För till saken hör att han har smutskastat Luleåhockey under en längre tid på sin blogg. Och tyvärr så finns det sådant folk som lätt går övergränsen när dels spriten går in och sen när idrott är inblanda. Men återigen så tar jag avstånd till allt som denna journalist har blivit utsatt för så tro inte jag står bakom allt detta. Han utför ju trots allt bara sitt jobb!

Och kulmen i hela den här historien tycker jag själv var när jag läste att även hans familj har blivit drabbad!!! Förrän om han har skrivit illa om Luleå ger det ingen rätt att mordhota någon eller att trakasera familjen!! Bara hoppas dessa rötägg åker fast!!!!

Nu ska jag forsätta skriva lite om upprinnelsen till hela den här historien. Det är många med mig som tycker att det är helt förkastligt att betee sig som dessa har gjort! Nu har inte sportchefen blivit fälld ännu för det han påstås ha sagt och blir han det lär han ju inte få fortsätta på sitt jobb. Det är helt fel att sitta på läktaren(och samhället)och skrika rasistisk påhopp till en människa!

Har varit inne på några tidningar och följt den här följetången och alla är rörande övrens att sådant här inte ska förekomma. Men det finns en tidining i västerbotten som tillåter det mesta som skrivs i deras kommentarer i artiklar om lappar. Dessa tas inte bort förrän någon anmäler dessa!

Men så tycker jag det är allmänt ute i samhället. Det verkar vara legalt att kalla lappar både det ena och det andra utan att det varken blir någon konsekvens eller skriverier!!! Och det är många artiklar som inte går att kommentrera på dess hemsida förrutom dessa som skrivs om rensköttsel eller lappar. Det är ju en klar straffspark för alla dessa lapphatare att gömma sig bakom en synonym och spy galla utan att ingen bryr sig!

Nu kanske jag verkar lite kinkig men jag tycker det är rent utsagt förjävligt!!!!

Nä nu har jag fått skriva av mig lite så till sist hoppas jag att den 6:e semifinalen(hoppas inte den sista) ska avgöras på isen utan några tråkiga incidenter! Må bästa lag vinna!!!

Mossa mossa

Jag hade ju utlovat att mitt kommande blogginlägg skulle innehålla mer glädje än något tidigare inlägg har gjort. Men det får dröja ett tag till innan den glad positiva Mats visar sig här!

 

Senaste veckan har varit ett enda stort töcken! Att det kan vända så fort från glädje till sorg på en så kort sekund är ju ganska förunderligt. Och vi är båda två (jag & Cilla) överens att det är bättre att berätta om det vi varit med om än att gå krokar förbi människor vi känner bara för att hålla det för oss själva. Och jag lovar att ni som vill törs komma fram och både prata med oss och beklaga sorgen om ni vill. Vi kommer inte att knock er!

 

Här kommer ett litet tillkännagivande: Vi (jag och Cilla) har gått och väntat smått! Men under lördagen så byttes all glädje som vi hunnit bygga upp till ett totalt mörker!

 

Då hade tyvärr den lilla lite för bråttom och valde att komma ut!

 

Trots att det inte hade hunnit gå så långt så hade vi hunnit börja planera en framtid där vår lilla familj skulle utökas till tre! Och att en sådan liten varelse kan skapa sådant kaos som vi var med om är ju förunderligt! För trots att ”bebisen” inte hunnit bli så stor att det syntes på Cilla så var det ju dock ett litet efterlängtat knyte som rycktes bort!

 

För en del kan det verka konstigt att sörja något som just och pass var en människa. Men jag kan då säga att jag har haft liknande ”symptom” som jag hade den närmaste tiden då Frille lämnde jordelivet!

 

Vi har väl prövat att intala oss att det barn som inte ville komma till världen var inte riktigt friskt. Och visst känns det lite lättare, men för den delen så finns sorgen där!

 

Nä, det är väl bara göra som Per Elofsson sa: ”Det är bara bryta ihop och komma igen!”

 

Så imorgon så ska jag göra min första arbetsdag efter denna traumatiska händelse!

 

Mossa mossa

Nu är det länge sedan jag har varit in och skrivit här! Men jag har inte haft nån enerigi att skriva här och sen började jag ju ett nytt liv vid årsskiftet. Den nya positiva Mats! Och då har jag fått svårare att komma på nåt att skriva. Det är ju lättare att gnälla än att vara positiv! Har haft kraftiga planer på att lägga ner det här med bloggen. Men kommer att göra ett försök att förnya den inom kort och fortsätta att skriva. Innehållet kommer att bli lite annat, så den som är intresserad får hålla ut någon vecka till för att se resultatet av den ”nya” bloggen. Men här kommer då ett ”gammalt” nytt inlägg:

Svårt att tänka sig att det gått åtta år sedan Frille lämnade jordelivet! Det känns nästan som det var igår som det tragiska hände! Den 9 februari 2003 var en kaotisk dag från dess början till dess slut! Ändå från det bryska uppvaknandet av ambulans personalen tills det jag slog igen ögonen sent på kvällen/natten.

Och jag kan säga att varje årsdag som dyker upp så går jag igenom den dagen om och om igen! Det är ganska svårt att låta bli om än jag försöker! Och jag tycker då inte att det blir lättare med åren! Snarare tvärtom!

Och av ren och skär nyfikenhet skulle jag vilja veta hur den empatilösa person som tyckte det var lika bra att glömma det som hade hänt och gå vidare efter bara någon dag är funtad i huvudet! Men det är väl så att alla inte förstår hur det kan kännas att vara med om något så hemskt som just det här. Men det ”sköna” i allt elände är ju att det finns så många varma människor ute i samhället som verkligen bryr sig om sina medmänniskor! Det värmer verkligen!

Nu börjar äntligen denna ”mörka” dag lida mot sitt slut! Och som den kontroll människa jag då ändå är så har jag bara en grej kvar att göra innan jag vänder blad för ännu ett år av saknad. Nämligen slå igång minnesskivan och tänka tillbaka på allt roligt som vi ändå hann vara med om trots den korta tid som var! Nu kanske det finns dom här ute som inte tycker att man ska gå och älta det som varit, men till dessa kan jag bara säga att det är inte det lättaste att bara gräva ner huvudet och glömma!

Vila i frid och tack för allt vi fick vara med om!

PS: Nästa inlägg kan dröja ett tag nu när jag ska byta ”inriktning” på mina blogginlägg så håll till godo!

Mossa mossa

 

Nu när det lackar mot jul ska jag göra ett försök att återupp ta mitt bloggande. Det har ju varit lite dåligt om det den senaste tiden. Men det har sina grunder varför det har blivit så. Men det återkommer jag med när jag ska summera året som varit. Det jag kan säga att jag nästan gått på knäna sista tiden så nu ska det njutas av ett välförtjänt jullov så jag orkar med vår terminen!!

Nu till detta inlägg.

Inom många idrottslag så pratas det mycket om ”laget före jaget”. Och jag tycker själv att det är en självklarhet! Och då även i världen utanför sportens värld. Visst, lite egoism ska ju finnas men till en viss gräns. För har man ingen egosim i sig är det lätt att man blir totalt överkörd av omgivining! Jag vet!!!!!


Jag har träffat många människor genom livet som bara ser till sitt eget bästa och det är både gammal som ung! Att inte kunna glädjas åt någon annan som får något som man inte själv får tycker jag är att hamna på sandlåde nivå!


Och det är väl en av orsakerna att jag är så hemlighetsfull när jag skriver lite kryptiskt om några/något projekt jag har på gång innan allt är klart. Och det fick jag bevittna senast i veckan att man inte ska berätta för någon vad som är på gång! Jag berättade om något jag har på gång till en person jag litade på men då kom det direkt: ”Men varför får inte jag dom möjligheterna?”. Och till saken hör att jag ska stå för alla omkostnader själv!!

Så gott folk ni får vänta med att jag berättar om detta projekt ett tag framöver tills allt är klart!

Nu måste jag skriva några rader om denna eminenta instansen Försäkringskassan! För dom har återigen överträffat sig själva!!!! Inte nog med att dom och deras egna medicinska experter trycker ner folk och läkare runt om i landet med att misstro dem utan att ha träffat personerna det gäller.


Jag kan tycka om dom nu tänker avslå någons sjukskrivning eller överklagan på ett beslut så kan dom ju då vänta med att skicka avslaget så det inte dimper ner i brevlådan bara någon dag för julafton. För en person som inte är nog frisk för att klara av ett heltids jobb mår nog dåligt psykiskt. Och att få ett negativt beslut någon dag före jul kan ju få vem som helst att totalt bryta ihop!

Men det är väl klart, FK måste väl få in pengar för att finansiera sina julfester!!!! Men hur dessa kan känna någon julstämning är för mig en gåta! Men det är väl som samhället av idag börjar se ut: EMPATILÖST!!!!

Som avslutning måste jag bara skriva lite om julen. Som många av mina läsare redan tidigare läst i mina tidigare inlägg så är julen inte någon av mina favorit högtider! För det är någon som saknas och kommer alltid att göra det!!!!! Tur att det dykt upp någon i mitt liv som gör julen(och andra högtider) lite lättare att genomlida!!!


I år ska vi fira jul i Abborträsk. Och jag kan säga att känns lite konstigt om än att vi hunnit göra det en gång tidigare. Inte för att jag inte trivs där men har man firat 35 julaftnar i rad i hemmets lugna vrå känns det lite konstigt! Och sen när Frille gick bort känns det extra att inte vara i Allejaur! Men tur jag har så pass trevliga sväföräldrar så det går hyfsat bra ändå!

Ha nu en riktigt trevlig jul på er allihop!!!! Nu ska jag verkligen njuta av ett välbehövligt jullov!!!!!!!

Mossa mossa

Nu har årets ljusaste helg gått till ända. Jag har alltid tyckt att det varit så mysigt att gå på kyrkogården när det lyser så många ljus där. Det brukar vara så fridfullt! Men just i år kände jag inte samma harmoni som jag brukar gör. Jag hade nästan ångest att gå dit! Jag vet inte varför jag kände det så just i år. Men jag gjorde då min plikt till att lysa upp kyrkogården. Nu till ett av mina argaste inlägg jag gjort hittills!

 

För drygt sju år sedan bestämnde jag mig att jag skulle fullständigt skita i vad folk sa och tänkte om mig. I början var det väl ganska svårt att låta bli att ta åt sig av allt skitsnack jag hörde. Men med tiden har det blivit bättre. Men allt har ju sin gräns!

 

När detta fenomen upprepas gång på gång kan jag säga att det tär på både kropp och själ. Även om det inte alltid handlar om mig själv utan bara om någon i min närhet så kan jag medge att det rivs upp sår inombords.

 

Det är ju inte första gången jag skriver om detta och ofta får jag tipset att man ska bara skratta bort det. Och visst det funkar, men bara till en viss gräns. Till slut är bägaren full!

 

Visst kan man se det så att man har ett sådant intressant liv att någon/några ängnar så pass mycket av sitt eget liv att ängna mig sin tid. Men man blir gode less när gång efter gång blir på hoppad av skit prat.

 

Man kan ju undra om vissa inte har annat att göra än lägga sig i andras liv och prova trycka ner någon till ruinens brant. Och jag kan då rent ut sagt inte se något jag har som skulle göra någon så avundsjuk att det är något att lägga så stor vikt i. Det ska vara min underbara fru i så fall! Men hon är bara min!!!!!!!

 

Nu har jag fått spy lite galla för den här veckan så:

 

Mossa mossa

 

 

Det har börjat bli en liten ful ovana att det dröjer längre och längre mellan mina inlägg. Men det har ju sina orsaker till att det dröjt extra länge med detta inlägg. Dels akut skrivkramp och sen har det varit så mycket annat jag har haft tankar på. Men nu gör jag en kraftansträngning och provar skriva ner något nytt.

 

Nu går jag mot en skön och välbehövlig ledigvecka från jobbet! Jag har världens roligaste jobb för närvarande med helt underbara kollegor. Men fastän det inte är något fysikskt jobb så känns det som det behövs ett par dagar för att få vila upp sig.

 

Nu till det sedvanliga gnället som brukar dyka upp i mina inlägg. Och återigen så kommer det att handla om försäkringskasan och våra eminenta politiker.

 

Den sjukvårdspolitik som bedrivs just nu är ju bra! Bara du inte blir sjuk vill säga!!!! För blir du sjuk så får du allt annat än den hjälp du behöver. För det går då inte att få riktiga svar på frågor man har av försäkringskassan. Dom pratar mest bara i facktermer som ingen vanlig människa förstår sig på. Och tycker dessa handläggare att personen i fråga blir obekväm så blir dom bara arga och spydiga! Som om de sjuka inte har det nog jobbigt så ska dom tryckas ner ännu mer psykiskt så dom inte ska besvära dessa ”hårt” arbetande tjänstemän!

 

Skulle en vanlig arbetare bete sig på ett sådant sätt så skulle man få sparken redan innan man öppnat munnen!!

 

Och sen finns det ju dom som har blivit utförsäkrade och varit inskriven på arbetsförmedlingen i tre månader och det har visat sig att dom inte klarat av att jobba på grund av sina sjukdoms besvär. Försäkringskassan har gått ut med att om en person inte klarar av att återgå till arbetslivet så kan man få en ny sjukersättnings period. Men nu kommer det som är lite komiskt i det hela: Man kan få en ny ersättnings period men man får inga pengar! Detta fenomen är ju inget annat än skratt retande!! Det är ju inget annat än att sparka undan benen på en person som redan ligger ner(hur det nu är möjligt)! Och det är ju inte bara den ”sjuke” som blir drabbad, utan det är ju alla personer i den ”sjukes” närhet som blir drabbade!!!  I det långa loppet kommer det ju att bli ännu fler männsikor som kommer att måsta besöka försäkringskassan.

 

Och sen när man får höra att det finns personer som är helt arbetsföra men ändå får bidrag plus alla fasta kostnader betalda av en viss instans! Det är ju så att det är helt åt helvete!!!!! Det är ju precis som om man ska höra till ett visst klienterie för att få hjälp. Jag kan inte fatta hur dessa beslutsfattare  klara av att gå hem och sova utan att ha mardrömmar.

 

Blir det inte en snabb ändring på detta fenomen så är jag ganska säker på att Sveriges befolking kommmer att minska drastikst! Och då menar jag inte att folk flyttar utomlands utan många kommer nog att annsöka om en etta tre meter ner!!!

 

Men det är väl dit dom vill komma! För då försvinner ju problemen självmant! Nä, det är en jävla tur att jag då fortfarande håller mig frisk och personligen slipper ha något med dessa svinen att göra!

 

Mossa mossa

Nu går skam på torra land! Redan uppdatering! Men det har sina orsaker. Jag är inne på min andra sjukdag på raken och börjar känna mig gode rastlös!!! Visst finns det säker här hemma att göra men det är jag för slut för att ta mig an. Och det spel jag har laddat i mitt kära X-box 360 börjar jag vara lite less på för närvarande. Så då sätter jag mig ner och provar knåpa ihop ett lite inlägg trots att jag egenteligen inte har något att skriva om. Men jag börjar så får jag se vart det slutar.

 

Måste bara slänga in en liten kommentar om den”nya” regeringen. Moderaterna ville ju att dom andra allians partierna skulle avstå någon ministerpost så dom skulle få flera. Men ingen av dom andra var beredda på att släppa någon post av förståliga skäl. Men vad gör dom då? Jo dom skapar nya ministerposter som inte har funnits tidigare!!! Är det bra med tanke på statskassan?

 

Sen känner jag att jag måste skriva av mig i ett helt annat ämne som dykt upp i mitt huvud. Och det är det här med ryktesspridning. Nu har jag själv inte varit utsatt för det på ett längre tag, men jag vet nån/några som mer eller mindre ständigt blir utsatta för det. Och det jag först tänker på är vad dessa som börjar med det får ut av det? Har dom så lite att göra på dagarna att det enda som finns att göra är att smutskasta någon ute i samhället? Nu ska jag väl direkt erkänna att jag själv också kan prata skit om vissa någon gång, men jag kan då lova att jag inte sprider falska rykten om personer!!! Det prats om att mobbing mot barn ska förhindras och det ska vara nolltollerans mot detta. Men det jag skrivit om här ovanför är inget annat än ren och skär vuxen mobbing! Visst, det kan låta löjligt, men det finns dom personer som redan mår dåligt psykiskt att det inte behövs så mycket för att det ska bli ännu värre!! Nä, städa framför er egna bro innan ni kastar skit framför någon annans!!!

 

Och till sista så har den svenska avundsjukan slagit till igen!!! En renskötare har återigen blivit polisanmäld för tjuvjakt på sin egen jaktmark!!! Förhoppningsvis kommer inte detta leda till något åtal, men att så fort nångon inte får som han vill så verkar det var en laglig rätt att hoppa på lappen! Och detta fenomen verkar vara återkommande vid en speciel tidpunkt på året! Att dom bara orkar!!!

 

Nä, nu har skriv krampen kommit med stormsteg så jag säger bara:

 

Mossa mossa

 

 

Nu börjar det vara ett tag sedan jag skrev något här i bloggen. Har varken haft lust eller ork att sätta mig ned och författa ihop något senaste tiden. Jag har känt mig helt ”överkörd” den senaste tiden. Det har sina orsaker också. Det är allt från begynnande förkylningar till sömn problem som är orsaken till min totala matthet. Det är då tur att jag har ett jobb med underbara kollegor att gå till varje dag så jag kan skingra mina tankar. Får väl se hur jag kommer att göra med mitt bloggande. Kan bli så att jag kommer att lägga ner den om jag inte återfår skrivlusten.

Jag har gått och grunnat på vad jag ska skriva i detta inlägg ett tag och jag känner att jag måste bara skriva lite om valresultatet som blev.

Enligt min sy på resultatet kommer det att bli fyra svarta år för många av Sveriges medborgare. Och då menar jag mest för dessa som har blivit eller kommer att bli utförsäkrade från sina sjukförsäkringar. Visst det finns säkert många som fuskat till sig sjukskrivningar och sjukpension. Men det finns ännu fler som verkligen behöver denna sjukförsäkring men blir tvingade in i ovisshet!

Och att vara så pass sjuk att man inte kan jobba och måsta behöva ta strid mot försäkringskassans och regeringens facist metoder för att bevisa sina problem är inte det lättaste! Det vet jag! Jag är ju rädd att ökningen av självmord kommer att skjuta i höjden pga denna regel som alliansen har infört och försäkringskassans facist metoder! Men då får dom ju som dom vill: Sjuk antalet och arbetslösheten  minskar!!!

Och sen den arbetspolitik som dom kör med är under all kritik enligt mig. Visst där är det också många som ”smitit” undan och bara gått och stämplat dag ut och dag in. Men att bara få stämpla upp till en heltid i 75 dagar är ju skamligt!!! Många arbetsgivare skiter i om man inte får stämpla upp eller inte. Passar det inte så anställer dom ju bara en ny! Jag har jobbat deltid i snart två år och inte har jag då fått någon heltids tjänst ännu. Och jag tror inte jag kommer att få det heller. Och det finns ju inte så många jobba att söka som är heltidstjänster. Nä det är bara att hanka sig fram på den lilla lön man får och se glad ut!!!

Nä det är bara hoppas att jag får mig ett heltids jobb och håller mig frisk dom närmaste fyra åren!!!



Som avslutning kan jag för en gång skull skriva något roligt om än lite kryptiskt! För trots allt mörker så har det dykt upp lite ljusglimtar i tillvaron! Äntligen börjar det se lite ljusare ut för min kära fru! Men hon får berätta vad det är själv, men glädjande besked är det då i alla fall! (Kan redan här och nu dementera att vi inte ska ha barn)

Mossa mossa

Hej hopp! Nu är jag tillbaka igen! Ytterligare en tid har nu förflutit i mitt liv. Det har väl inte skett några större under den senaste tiden, men det har varit ganska skönt ändå.

 

Det nya "jobbet" börjar kännas bättre och bättre. Prövotiden har väl gått och den blev något kortare än jag hade väntat mig. Men det är klart, jag har ju varit ett tag på skolan nu så de flesta barnen känner ju till mig och vet vad jag går för. Och jag kan säga till er som inte riktigt känner mig att jag kan vara en riktigt tjurskalle när jag väl sätter den sidan till! Och det kanske inte uppsakttas av alla men jag tror att dom flesta är nog ganska tillfreds med vad jag uträttar på skolan. Och dom två senaste veckorna har varit riktigt underbara att jobba! Så den glädje jag hade ifjol när jag gick på jobbet har kommit tillbaka!

 

Har börjat smällta beslutet att inte börja läsa på univeristetet. Känns fortfarande lite surt men jag kommer att göra ett nytt försök nästa höst nu när jag vet vad som väntas av mig. Är/var ju rätt taggad att börja läsa när jag nu hade hittat en intressant utbildning som jag verkligen känner att jag brinner för!

 

Ni som följt mina status uppdateringar på facebook senaste tiden har ju sett att jag har haft lite svårt att sova om nätterna. Och jag kan säga till er som nu tror att det beror att jag börjat komma upp till åren att det beror inte på det! Det har den seanste tiden hänt en del grejer i mitt liv som jag tror jag har haft inverkan på min sömn. Men vad det är berättar jag inte här och nu. Möjligen kan det hända att jag skriver om det i ett annat inlägg. Men jag kan lova att det börjar bli rätt jobbigt att inte få sova ordentligt! Börjar vara rätt slut i kroppen!

 

Men det märks ju att man dock har många vänner ute i världen! Har fått det ena förslaget etfer det andra hur jag ska "bota" min sömn problem med. Men jag tror nog att det ska gå över så småningom så jag väntar ett tag till innan jag provar någon av dessa ide'er.

 

Nu ser det ut att hända grejer med mitt lilla "hobby" företag också! Men jag vill inte riktigt ropa hej än. Men det ser onekligen riktigt bra ut! Så det är bara hålla tummarna så kanske det slutligen blir riktigt bra!

 

Nu till det sedvanliga "gnället". Det finns gått om falska människor ute i vårt kära samhälle! Dom flinar upp sig och är så kärvänliga när man själv är i närheten. Men vänd för klån dem inte ryggen! Då får man en machete inkörd mellen 6:e och 7:e bröst kotan! Men det är tur att jag börjar vara så pass bra människokännare så jag ser vilka dessa är innan kniven kommer. Men det är lite irriterande med dessa men det får man väl leva med.

 

Som avslutning måste jag bara tillägga att jag faktiskt jobbar i Sveriges bästa skol kommun! Och jag har börjat spåna på en fortsättning på mitt mobbing projekt som jag körde ifjol för att kanske göra skolan ännu bättre!

 

Mossa mossa

Hej hoppa nu är jag tillbaka igen! Trodde det skulle bli ett blogginlägg utan några gnälliga ord men det tror jag inte kommer att hända nån gång! Men jag börjar skriv ner vad som hänt sedan sist och avslutar som vanligt med det tråkiga.

 

Nu kan jag avslöja alla detaljer om det jag har varit så hemlighetsfull över en längre tid. Som dom flesta säkert redan vet så är jag kvar på skolan som assistent. Men mina planer var att jag skulle plugga samtidigt. Jag hade tagit mig in på arbetsterapeut programet i Luleå. Och jag kan säga att jag var riktigt taggad för att börja att läsa!

 

Men under stundande omständigheter så gick det bara inte att genomföra detta. Visst, det hade säkert gått att lösa på något sätt men det blev lite kort om tid att fixa med alla detaljer. Så jag tackade nej till min plats på universitetet. Något som jag grämer mig lite över just nu! Men jag ska göra ett nytt försök att söka in nästa höst. För jag känner verkligen att det skulle vara kul att börja läsa igen! Och sen har även tanken om jag verkligen är rätt man på rätt plats för tillfället flygit genom huvudet. Och då känns det lite ånger fullt att ha tackat nej till utbildningen. Men om någon ur mitt nya arbets lag läser detta så behöver ni inte vara oroliga. För har jag tagit på mig något så full följer jag det!

 

Nu lite till veckan som varit. Som sagt var blev jag ju kvar på skolan. Men nu är jag i en ny klass med nya elever och ett nytt arbetslag. Jag trivs som fisken i vattnet med jobbet! Ingen dag är den andra lik. Men med en helt ny klass så tar det ett tag innan man har kommit in i alla nya rutiner. Kan säga att jag har varit helt slut när jag kommit hem efter skoldagarns slut!

 

Nu beror det ju inte enbart på allt nytt som ska bankas in i mitt huvud. Nä jag har den senast tiden haft ruskigt svårt att sova om nätterna! Det går inte en natt utan jag drömmer "nått" konstigt som gör att jag vaknar både upp riven och skärrad. Börjar vara lite jobbigt kan jag med ge. Men det ska nog ge med sig så småningom!

 

Nu till det sedvanliga buttra som brukar dyka upp i mina inlägg. Fy fn för folk som går runt och ljuger både brett och vinnt för att klara sin egen rygg! Jo det finns faktiskt sådana! Och dom är säkert gode många! Jag har fått höra en grej på omvägar som kan drabba mig personligen om det stämmer. Men jag håller på att forska om detta verkligen stämmer att denna person har sagt. Och gör det det så kan jag säga att då kan denne få det lite hett om öronen!

 

Nä snipp snapp snut så var detta blogg inlägg slut!

 

Mossa mossa