En dyslektikers bekännelser

TROR NI MIN NYA DATOR HAR KOMMIT? SVAR NEJ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Snart har jag nött upp min däck på cyckeln pga av allt cyklande mellan hemmet och expert!!! Snart för dom göra som El giganten: "Cykel på köpet!". Men nu har dom lovat att imorgon ska den ha kommit. Får väl se om det stämmer. Har börjat misströsta lite. Men som man kan säga: Den som väntar på något gått väntar inte förlänge".
Oj så skönt det är med en kort arbetsvecka. Åker till svärmor och svärfars stuga på havsbadet direkt jag slutar på onsdag. Oj så härligt det ska bli!!!!
Nu ska jag skriva om något helt annat. Hade tänkt knåpa ner lite grann om hur Frille var när han levde. Han och jag var väl ganska motsatsen till varandra på ett sätt. Han hade ingen farstu! Medans jag är lite mer försiktig. Det spelade ingen roll om han kände personen eller inte. Han kunde gå fram till vem som helst(det vet väl ni som har varit med på Gothia cup med Frille) och efter några minuter så var det som dom hade kännt varandra hur länge som helst.
Själv är jag lite mer försiktig. Det finns hur mycket sjukt och roligt att berätta om honom. En grej var när han hade just börjat att spela fotboll i Arvidsjaur. Han var väl kring 10år. Hans lag skulle och spela cup uppe i Kalix. När dom väl var där och skulle inakordera sig där dom skulle bo så visade sig att Frille inte hade med sig något liggunderlag eller sovsäck. Men det var inga bekymmer för honom. "Vad spelar det för roll var jag ska sova, bara jag får ligga ner",menade han. Och det är inte bara en gång jag har fått skämas för honom. Men han var ganska harmlös om jag nu tänker efter. Det fanns aldrig några ledsamheter. Alltid(oftast) ett leende på läpparna. Och barnkärare människa kommer nog aldrig att finnas tror jag. Var det nåt barn i närheten så var han fort dit och lyfte upp barnet och började leka. Synda bara han inte fick upplev Vera och Svea. Oj vad bortskämda dom skulle ha blivit!!!! Men kanske inte farbrodern sköter det ganska bra med Vera ändå?! Och säkert Svea så småningom också!
Och en riktig kvinnotjusare var han också! Han kunde verkligen charma vem som helst! Dom flesta påstod att vi var ganska lika. Och detta fick jag veta en av dom gånger han hade flörtat med fel tjej. Fick mig en redig "lavet" så jag flög i golvet med ambulans skjuts till sjukstugan för omplåstring som efterdyning. Bara för killen hade tagit fel på mig och Frille! Så här i efterhand så kan man ju skratta åt det. Men då skrattade jag inte kan jag säga!
Tänk om man kunde vara efterklok. Sista tiden han levde så var han inte den gamle Frille. Han blev mera tillbaka dragen och slutade hälsa på kompisar. Och ibland så svarade han inte i telefon när man ringde. Och vad kunnde detta bero på?!?!?!?!
Om man bara hade vetat hur han hade det kanske man kunde ha unvikit det som hände. Men å andra sidan så kanske det hade hänt åndå och vi hade kunnat varit ovänner. Då hade det nog kännts ännu värre!! Men det är något som man aldrig får veta.
Och till sist vill jag bara skriva nåra rader om något som har satt djupa sår inom mig. Vi(fotbolls laget) hade ett kort på Frille på hans plats i omklädningsrummet. För att få minnas och hedra honom. Det hade väl inte gått så många veckor efter den tragiska händelsen och jag var väl fortfarande i chock. Efter en träning så kom en av dom äldre i laget fram till mig och sa nåt i den här stilen:"Är det inte dags att ta ner kortet? Jag tycker vi har sörjt färdigt. Vi måste gå vidare". Jag stod helt förstummad och kunde inget säga. Bara komma på tanken att ta upp en sån grej med mig tyckte jag var helt befängt!! Det hade väl varit bättre han bara hade tagit bort kortet utan att säga nåt. Snacka om att sakna empati!!! Kan säga att jag tappade helt respekten för denna person från den dagen!!!!
Men kan säga att dom allra flesta respekterade att det tog lång tid innan jag kom tillbaka till det "normala". Även om det inte kommer att bli helt normalt nån gång. Jag har fått ett tomrum inom mig som aldrig kommer att läka. Men vi(familj och kompisar) har hjälpt varandra för att det ska kunna bli så bra det kan bli.
Minnet av Frille kommer alltid att leva kvar. Både det tråkiga(när vi bråkade) men framförallt allt roligt jag(vi) fick uppleva med honom. Och det är mycket!!!!!!!!
Nä nu är det färdigt skrivet för ikväll. Men det kommer mera. Hoppas nu datorn dyker upp imorgon annars blir jag besviken!!!
Tack och hej - leverpastej