En dyslektikers bekännelser

Nu har jag bara drygt en vecka kvar på skolan. Känns lite tråkigt. Inte bara för att jag blir arbetslös utan även för jag har trivts riktigt bra där. Får väl hoppas att det dyker upp nån assistent tjänst där till hösten och att man får den.

Nu till något helt annat. Tänk att få leva i en egen liten drömvärld. Där allt man tog för sig blev som man ville. Och alla runt omkring en gjorde och sa allt man ville. Det skulle väl vara underbart? Och framförallt slippa betala alla dessa förbannade räkningar!!!!!!!!!

Visst har jag väl drömmar om vad jag vill ska hända i livet. Men det går ju inte riktigt jämnt som man vill. Men tur(kanske) är väl det. Tycker själv att det kan vara lite roligt att få kämpa lite grand för det man tar för sig. Visst skulle det vara kul ibland om allt gick som en dans. Men inte alltid!

Måste väl erkänna att jag har blivit lite bortskämd under min uppväxt. Men nog har man fått göra rätt för sig också. Inte har jag då fått allt jag pekat på.

Nu låter jag väl lite väl gammal men när jag gick skola själv fick man då lära sig att när någon frågade eller gav lite råd inte fan blev man då sur. Och vilken respekt man hade för dom som var äldre. Och det räkte att dom bara var nått år älder än en själv för att man skulle vara liv rädd. Men nu för tiden kan det hända att man för en ruskig utskällning utav en yngre person om dom uppfattar det man sägar inte faller dom i smaken. Snacka om att sakna självdistans! Nu ska jag inte dra alla under en kam. Det finns många som uppskatar råd och tips från en. Men då finns det en liten klick som bara är nöjda om dom får som dom vill.

Och sen finns det personer som när dom möter såna där sk energi tjuvar blir helt slut efteråt för att dom vill alla väl och vill hjälpa till men dessa energi tjuvar blir bara sura och griniga när man inte håller med dom. Och sedan mår dom  riktigt dåligt efteråt för att dom tror att det är deras eget fel för att energi tjuven blir sur och grinig.

Känner själv en sådan person som jag får stötta och förklara för att det inte är hennes fel. Hon är en sån person som vill alla väl. Och tur är väl då det! Det är väl bättre att hon är sådan än föraktar alla. Men hon blir så fruktansvärt slut efteråt att det tar flera timmar innan hon blir människa igen. Provar säga åt henne att hon måste bli lite mer självisk, men det är inte det lättaste. Men tur för henne så  känner en tjurig lappsådd som inte ger sig i första taget. Nog ska jag få henne att börja tänka på sig själv i förstahand ibland! (Ni som inte förstått vem denna person är så kan jag säga att det är min sarons lilja Cilla)

Nog för att jag tycker man ska ställa upp och stötta sina medmännsiskor i (nästan) alla lägen. Men ibland måste man tänka lite på sig själv också. Man måste kunna säga ifrån när man inte känner sig i form!

Nu har jag skrivit något som kan verka lite motarbetande vad jag skrev om egoister. Men tolka mig inte fel. Ibland måste man tänka lite på sig själv också. För alla har vi bättre och sämre dagar. Det har då jag i alla fall. Och de sämre dagarn är jag då sån att jag helst vill hålla mig lite för mig själv. Kan tänka mig att Cilla inte har det så lätt med mig alla dagar(hahaha). Men hon gör det då bra!

Nä nu är det sängen som hägrar!
Mossa mossa!